något jag skrev för länge sen :)

Den blodröda solen - människans undergång
Min farfar sa alltid när jag var liten att solen skulle färgas röd som blod inom 20 år.
Åren gick, men solen bytte aldrig färg.
Människan levde lyckligare på jorden än vad de har gjort på flera tusen år.
Alla kring hade upphört att existera. Knappt några brott begicks.
Det mänskliga livet var som en ros utan taggar.

Min farfar fortsatte att pedika om att solen en dag skulle färgas röd som blod.
Han kallade de senaste åren för "lugnet för stormen".
Han menade att det inte var lång tid kvar för det mänskliga livet.
Snart skulle alla utplånas.
Vu skulle blott ett tragiskt minne bli.
Jorden skulle återgå till den hade innan människan utvecklats.

Allt de vi skapat i vår girighet skulle totalförstöras,
och begravas djupt under vatten och jord.
Kanske en dag, om miljoner år förtjänar de mänskliga livet att återvända,
till denna vackra och magiska värld.
Men det är bara om vi har lärt oss en läxa,
lärt oss att vi måste ta hand om varandra.
Älska och respektera istället för hata oh förstöra.
När vi lärt oss att vi inte har rätt att foska om vissa saker.
Att naturen sköter sig självt.
Att vissa saker ska förbli okända.
Då, men bara då kanske vi får komma tillbaka och bo i detta paradis.